Sista fredagen i mars. Dags för årets traditionsenliga tur i skogarna kring Vallsjärv tillsammans med Roland och hans Sporttouring med massor av mer kubik än vad jag och Ante har. Förra året (läs om den här) slutade det för min del med kokande bromsar och längtan efter eltejp för att tejpa fast gasen mot styret... I år hade jag kollat bromsarna och lagt ner en rulle silvertejp i ryggsäcken - utifall att... Vi hade lika bra väder som året innan, ett par minusgrader och strålande solsken. Dessutom var snötillgången sisådär 60 cm mer snö i år :) Jämför bilden från vår utgångspunkt med hur det såg ut vid samma tidpunkt förra året. En viss skillnad...

Vi hade siktet inställt på en tur längs Polcirkelleden, vår plan var att köra söderut från Vallsjärv och vid sjön Rönsjärv ansluta till Polcirkelleden för att känna på den med EU-medel sponsrade leden. Vi körde mot Jock för att tanka maskinerna innan vi gav oss av - slarvigt nog hade ingen av oss tänkt på att kolla upp var någonstans man kunde tanka. I Jock blev vi kungligt mottagna. I Konsumbutiken där vi tankade blev vi bjudna på nygräddade våfflor med sylt, grädde och kaffe! Tack för det! Det smakade verkligen gott! Vi styrde mot Allsjärv och sedan vidare mot Rönsjärv efter Jockfalls skoterklubbs led. Framme vid Rönsjärv stannade vi till för naturbehov - det har sina avigsidor att dricka kaffe alldeles innan man spänner på sig ryggskydd med njurbälte... På Rönsjärv försvann Roland nästan helt ur sikte, det finns verkligen pulver i 800'an! Jag tyckte det kändes löst och moddigt på sjön, men antog att det bara var veckans snöande som gjorde att maskinen inte ville växla ut riktigt som den brukar göra. Sjön är 5 km lång, så Roland hann få ett ordentligt försprång innan vi var ikapp. Ante, han låg bakom mig och tog det lungt - jag tror han försökte sätta nytt snålkörningsrekord med F-III'an ;) Vi började med en liten avstickare längs den kanonfina leden mot Lomträsk för att kolla in en nybyggd raststuga vid Polcirkeln.

Efter avstickaren tog vi österut från Rönsjärvs södra ände och kom snart fram till kommungränsen mellan Överkalix - Övertorneå och Polcirkelledens början. Nu började en intensiv diskussion vart vi egentligen skulle åka. Haken var som sagt tankmöjligheterna, vi hade ju redan avverkat ett antal mil i hyggligt tempo. Vi kom fram till att helt enkelt köra och se... Första stoppet blev vid skolan i Jänkisjärvi, sedan styrde vi mot Siekasjärvi som vi passerade utan att hinna reagera... Efter ytterligare ett par mil på den underbara leden började vi känna oss osäkra på hur långt det egentligen var kvar till Juoksengi där leden slutar. Vart skulle vi köra för att komma till Övertorneå? Kan man tanka i Jouksengi? Dessutom hade jag inte laddat in mer kartor i GPS'en, enligt den var vi ungefär vid världens ände. Nåja, kanske inte riktigt, i alla fall var vi någonstans där vi inte riktigt visste hur lång väg vi hade framför oss till närmsta mack.
Roland som förbrukat mest bensin av oss alla var orolig för att inte kunna ta sig tillbaks till Jock ifall det inte fanns någon mack i närheten. Vi beslutade oss först för att hitta någonstans att äta. Tyvärr hade vi inte passerat någon fin koja sedan Rönsjärv, så vi beslutade oss för att vända tillbaks till kojan vid Rönsjärv som låg drygt 4 mil bort. Nu var vi alla ordentligt hungriga, så vår medhavda matsäck smakade verkligen bra. I Kojan fanns dessutom ved - tyvärr lite sur, men med 'stockholmsnäver' fick vi fyr på kaminen. Roland tog fram kaffepannan och satte på en panna kaffe som smakade underbart! Efter lunchen passerade vi återigen Rönsjärv och upptäckte nu varför det gick så tungt där förra gången vi passerade. Det var flödvatten på nästan hela sjön...

Vi styrde vi tillbaks mot Jock för att tanka. Rolands maskin hade tagit 2,2 l/mil och Antes 1,75 l/mil. Inte illa! Jag tömde min medhavda 10 l-dunk innan vi drog vidare längs de cykelvägar som finns i området. Vi hamnade efter ett antal mil vid Björkådammskojan där vi återigen konstaterade att snömängden i år var ungefär 60 cm bättre än förra året. Nästa stopp blev Bastukojan där vi tog en paus. Ante läste i gästboken och hittade några spår efter tidigare besök för ett antal år sedan. Trippmätarna på skotrarna hade passerat 15 mil nu. Vi bestämde oss för att det fick vara nog för idag och styrde tillbaka mot Vallsjärv. Hela trippen blev 17 härliga mil! Nästa år skall vi kolla var man kan tanka, ladda GPS'en med kartor och sedan köra till Finland!